Hur många förstelärare
•
Förstelärare inom skolan och karriärstjänster har under en tid diskuterats flitigt i media och bland lärare. Vad kommer lönen bli? Vem kan bli det och hur gör man för att bli förstelärare? Vi ska här försöka reda ut begreppen kring detta och ge er en bra bild över vad det innebär.
Vad är en förstelärare?
En förstelärare är en lärare som har lärarbehörighet och som arbetsgivaren anser vara extra yrkesskicklig inom sitt ämne. En förstelärare ska fortsätta undervisa som vanligt men också vara en god förebild och handledare åt mindre erfarna eller yngre lärare på skolan. Försteläraren kan också vara ansvarig för tex lärarstudenter på arbetsplatsen.
En försteläraretjänst är en del av de nya karriärstjänsterna där lärarna kommer ges en möjlighet att både göra karriär i sitt yrke men också ges en möjlighet att få en större löneökning.
Vilken lön får man som förstelärare?
Om skolan utser en redan anställd lärare till förstelärare ska denne få en löneförhöjning om 5000 kronor per må
•
Förstelärare mer nöjda med sitt arbete som lärare
Under 2013 infördes en reform som möjliggjorde karriärtjänster som förstelärare och lektorer i skolan. Tre år senare kom lärarlönelyftet som genom särskilda statsbidrag gjorde det möjligt att höja lönen för vissa lärare. Tanken med reformerna var att främja högre kvalitet i undervisningen genom att göra läraryrket mer attraktivt och rekrytera fler lärare som också blir kvar i yrket.
Catarina Player-Koro, professor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, har genomfört enkätstudien som undersökt verksamma lärares syn på hur införandet av karriärtjänster och lärarlönelyft har påverkat yrkesrollen, arbetsuppgifter och relationerna mellan lärare.
– Jag är förvånad över att det finns så tydliga skillnader mellan hur karriärlärare och lärare som fått lärarlönelyft och övriga lärare värderar sitt yrke, säger Catarina Player-Koro.
Enkätsvaren visar att satsningarna har påverkat hur lärare ser på sin profession. Det finns dock
•
Statsbidrag för karriärtjänster 2024/25
Bidragets utformning
Statsbidraget är uppdelat i två bidragspotter. Pott 1 riktar sig till huvudmän med skolenheter som inte bedöms ha särskilt svåra förutsättningar. Pott 2 riktar sig till huvudmän med skolenheter som bedöms ha särskilt svåra förutsättningar. Observera att en och samma huvudman kan få bidrag från båda potterna.
Bidragspott 1
Varje huvudman i pott 1 får en bidragsram fastställd. Ramens storlek styrs av hur många elever huvudmannen sammanlagt har i de skolenheter som tillhör pott 1. Ju fler elever huvudmannen har desto större blir huvudmannens bidragsram.
Beloppet i bidragsramen ska vara lägst 85 000 kronor, och om det är högre ska det avrundas till närmaste tal som är jämnt delbart med 85 000. I underlaget för beräkningen ska elever i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ingå. Elever vid skolenheter som tillhör pott 2 ska dock inte ingå