Hur är en yttervägg
•
Yttervägg – konstruktion, material och skikt
Bärförmåga
Ytterväggen kan vara både bärande och avskiljande eller endast avskiljande. En bärande yttervägg måste kunna bära hela husets tyngd. Oavsett om en yttervägg är bärande eller inte ska den alltid stå emot tyngden från vinden och sin egen tyngd. I en murad vägg eller en timrad vägg är hela väggen bärande. Men i modernare hus är det vanligare att väggens bärkaft sitter på insidan av väggen.
Värmeisolering
Hur vi bygger hus i Sverige skiljer sig en del från hur man bygger hus i varmare länder. Här uppe i Norden har vi ett omväxlande klimat med starka vindar, regn och snö, och det kan vara mycket kallt. Men kraven på en yttervägg skiljer sig även inom landets gränser. I södra och mellersta Sverige räcker det med 200 – 250 millimeters isolering medan det i norra Sverige krävs isolering på cirka 300 – 350 millimeter. Vilken typ av fasad huset har påverkar också ytterväggens isolerande egenskaper. Murade väggar av lättklinker muras
•
Ytterväggen – inifrån och ut
Innervägg
Den delen av väggen som är synlig på husets insida består ofta av en gipsskiva, alternativ en gipsskiva med tapet. Det här skiktet går bra att måla, tapetsera eller sätta upp panel på. Men hade det endast funnits en gipsskiva hade du inte kunnat sätta upp hyllor och tavlor i väggen, det är tack vare skivmaterialet som ligger innanför gipset som gör det möjligt.
Skivmaterial
Bakom innerväggarna sitter det någon typ av skivmaterial, till exempel en OBS-skiva. Den skivan ger gipsväggarna stabilitet och möjliggör för upphängning av hyllor, tv, tavlor och liknande.
Installationsskikt
Nu börjar vi närma oss väggens kärna, den består av ett tunnare skikt av isolering och liggande reglar. Det här skiktet är viktigt eftersom det bryter köldbryggan. Dessutom finns det utrymme här för att följa elinstallationer och rör – utan att du behöver ta upp hål i fuktspärren.
Fuktspärr
Utan en fuktspärr i väggen hade huset snabbt fått fuktproblem och tillvä
•
Ytterväggar
Stomsystemen är ofta renodlade, till exempel cellsystemstommen, pelar-balkstommen och pelardäckstommen. I dessa konstruktioner är ytterväggarnas bärande funktion i stort sett begränsad till att ta upp horisontallaster av nyttig last och vindlaster.
Värmetransport
Med dagens värmeisoleringsmaterial har väggarna betydligt mindre värmetransport än tidigare. Värmetransporten anges som U-värde, värmegenomgångskoefficient, W/m2 K. I tabell 1 anges ungefärligt U-värde för några nya och gamla ytterväggskonstruktioner. Tabellen får ses som en generalisering där eventuell tilläggsisolering av de äldre ytterväggstyperna inte beaktas.
Hur värmegenomgångskoefficienten varierar i ytterväggar med reglar beroende på de olika isolerskiktens tjocklek visas i tabell 2.
Värmegenomgångskoefficient hos trä
|