Hur förmedlar man ethos
•
Använd Ethos, Logos och Pathos i din presentation
När man ska hålla en presentation finns det ett smart sätt att nå fram till publiken genom att använda sig av argumenten Ethos, Logos och Pathos. De utvecklades redan under antiken av Aristoteles och handlar om retorik – konsten att övertyga. Ethos, Logos och Pathos är tre retoriska medel som kan användas för att kunna övertyga, nå ut med vårt budskap och få andra att lyssna.
Vad innebär de olika argumentationsteknikerna samt hur gör man?
Carmine Gallos har gjort en analys av 500 TED talks för att se hur de bästa Ted Talks är uppbyggda och innehåller för delar. Det han kom fram till var att en presentation bör innehålla 10% om varför man är pålitlig i ämnet (Ethos), 25% om fakta kring det man ska tala om (Logos) och 65% ska vara känslobaserat (Pathos).
Säg att du fått i uppdrag att hålla en 30 minuters dragning för att exempelvis presentera nya produkter inför en lansering. Ett smart och effektivt sätt är att dela u
•
Aristoteles grundade retoriken under antiken. Ethos, pathos och logos är tre retoriska medel som han menar är avgörande för att kunna övertyga, nå ut med ditt budskap och få andra att lyssna.
Ethos: Din person
Ethos är din karaktär och din personlighet. När människor får förtroende för dig som person så har de lättare för att lyssna på det du säger. Tänk dig själv att du träffar någon som du inte riktigt litar på. Då spelar det ingen roll hur smarta argument den personen har. Du blir ändå inte övertygad.
Så det handlar bl.a. om din personlighet. Alltså hur trevlig, trovärdig, kunnig, kompetent och ärlig du uppfattas som. När det t.ex. gäller vilket politiskt parti vi röstar på. Då finns det många som röstar på ett parti bara för att de har förtroende för partiledaren. Alltså personen som representerar partiet.
Ethos kommer från ordet ”etik” vilket har att göra med den etik du har. Så dina attityder, värderingar och din moral påverkar också hur andra
•
Förvirrande definitioner av klassiska retoriska begrepp
Vad händer när retorik, som har språklig kompetens som sin kärna, kommer in i ämnesplanerna för skolämnen som svenska, danska och norska? Det är skolämnen som liksom retorik har som syfte att öka elevers språkliga kompetens och därmed deras förmåga att delta i demokratiska sammanhang. Det är en fråga som Jonas Bakken, verksam på Oslo universitet, har ställt sig och därför undersökt hur retorik presenteras i fyra läromedel i norska. Även om de analyserade läromedlen är på norska finns det anledning för lärare att vara uppmärksamma på innehållet i de läromedel som används i Sverige och som tar upp retorik.
Retorik tillbaka i gymnasieskolan
Retorik som akademiskt ämne återinfördes på de större skandinaviska lärosätena i slutet av 1900-talet. Intresset för retorik ökade samtidigt i ungdomsskolan och i Sverige skrevs retorik in i ämnesplaner för svenska i gymnasieskolan 2011, i Norge redan 2008 och i Danmark 2013. I Sverige var d