Hur lång växer morgon
•
Den biologiska trädgården, del 2 Förkultivering inomhus
Kapitel ur Den biologiska trädgården, Del 2, 1986
Författare: Nils Åkerstedt
Redigerad webbutgåva: Lotta Flodén, 2018
Det finns många fördelar med att dra upp plantor själv. Man får de arter och sorter man vill ha, man ger växterna den rätta starten i en frisk jord utan kemikalier och man kan slösa med växter eftersom dessa plantor blir mycket billigare än om man köper dem.
SÅTABELL FÖR GRÖNSAKER
SÅTABELL FÖR BLOMMOR
FÖRBEREDELSER INNAN SÅDD
Beräkna såtid
Det är många faktorer som spelar in när det gäller att bestämma lämpligaste såtiden för en viss växtart. Man måste ta hänsyn till växtens krav på ljus och värme, växthastigheten, odlingsplats och utplanteringsdatum, det vill säga det datum då utplantering kan ske utan alltför stor risk för nattfrost. I tabellen ovan över de vanligaste utplanteringsväxterna anges det antal veckor som respektive växtart behöver från sådd till utplantering för att plantorna
•
Sömnbrist förstör studierna
Var tredje elev lider av sömnrubbningar. Och sömnbrist sänker betygen. Sovmorgon kan få trötta tonåringar att prestera bättre. Men också förvärra sömnproblemen, befarar svenska sömnforskare.
Sömnen styrs helt och hållet från hjärnan. I puberteten förskjuts dygnsrytmen så att tonåringarna blir piggare senare på kvällen. Många tonåringar är klarvakna vid midnatt och har därför svårt att orka upp på morgonen. Något som både tonåringar och deras föräldrar har upplevt.
– Det finns en klar biologi bakom när vi vill gå och lägga oss och när vi är beredda att somna gott och den rytmen ändrar sig under livets gång. Vid puberteten infaller tendensen att vilja sova senare än i vuxenlivet. Så det är faktiskt svårare för en tonåri
•
Därför ska vi lyssna på kroppens rytm
Vår inre klocka styr oss mer än vi anar. Om upptäckten som belönades med Nobelpriset 2017 får ökat genomslag kan det ändra allt från när skoldagen ska starta till vilka mediciner vi tar och när.
Den cirkadiska rytmen kunde första gången visas redan under 1700-talets första hälft när den franska vetenskapsmannen Jean-Jacques d’Ortous de Mairan demonstrerade den i mimosaplantan som fortsatte att öppna sina blad på morgonen trots att den var placerad i mörker. Närmare 250 år senare, i början av 1970-talet hittades en gen som styr den cirkadiska rytmen av Seymour Benzer och Ronald J. Konopka.
Ytterligare drygt två decennier senare kunde mottagarna av årets Nobelpris i fysiologi eller medicin, Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young, visa hur den inre klockan fungerade rent molekylärt. Det handlar om en negativ återkopplingsmekanism där det protein som tillverkas av genen bromsar sin egen till