Hur blir hjärnan
•
Upptäckten av hur hjärnan bildas och utvecklas
Vilken är den viktigaste händelsen under livet? När man föds, tar studenten, vinner en viktig idrottstävling, gifter sig, får sitt livs toppjobb? Nej, den viktigaste händelsen i livet inträffar när hjärnan anläggs. Den sker två veckor efter befruktningen, då bollen av celler (blastocysten) omvandlas genom den så kallade gastruleringen till en tredimensionell organism med huvudända och svans och magsida och rygg. I och med att förstadiet till hjärnan bildas har det tolkats som tidpunkten då människolivet börjar. Detta hade en avgörande betydelse för filosofen lady Mary Warnock när hon satte gränsen för hur länge man får hålla mänskliga embryon vid liv för forskning. På uppdrag av det brittiska parlamentet framlade hon nämligen de etiska reglerna för bedrivandet av konstgjord befruktning.
I år är det ungefär 100 år sedan det upptäcktes hur anlaget till hjärnan bildas i embryot. Det visades av den unga forskaren Hilde Mangold, född Proe
•
Nya rön om hjärnan avslöjar vilka vi är
– Det är ett stort mysterium hur vår hjärna fungerar och atlasen kan få stor betydelse för att förstå mer, säger Sten Linnarsson, professor i molekylär systembiologi vid Karolinska institutet som medverkat i forskningen.
Enligt forskarna är det den mest heltäckande atlasen över cellerna som bygger upp våra hjärnor. Den innehåller inga bilder av hjärnan utan beskriver vilka celler som finns var i hjärnan, och vilka gener som är aktiva i dem.
Det hela kan liknas vid en ”folkräkning” av cellerna, menar Sten Linnarsson.
– Det är den första atlasen där alla små hörn av hjärnan kartlagts och där alla typer av celler ingår.
Atlasen kan bland annat hjälpa till att ta reda på varför en viss mutation, genförändring, leder till sjukdom.
– De senaste decennierna har forskare hittat många genförändringar som är kopplade till sjukdom, men ofta är det svårt att förstå varför man blir sjuk av dem. Med atlasen kan man ta reda på var i hjärnan som den sju
•
Så utvecklas hjärnan hos skolbarnet
De flesta av nervcellerna bildas under fostertiden men under barnaåren bildas många nya kopplingar, synapser, mellan olika nervceller. Synapsbildningen mellan nervceller är nödvändig för att vi ska kunna lära oss nya saker eftersom det gör att olika delar av hjärnan kan kommunicera med varandra och nya minnen skapas.
Hjärnan är som mest formbar fram tills vi är fem till sju år gamla och det är under barnaåren som vi har lättast att lära oss nya saker.
En sjuårings hjärna väger nästan lika mycket som den vuxnas. Synapsbildningen börjar plana ut och hjärnan växer inte så mycket mer och det uppstår en jämvikt mellan bildandet och försvinnandet av synapser.
Hjärnans vita substans ökar
Hjärnbarken, eller hjärnans grå substans, är som tjockast hos flickor vid 11 års ålder och hos pojkar vid 12 år. Efter det sker en minskning av den grå substansen medan den vita substansen ökar. Den vita substansen innehåller buntar av nervtrådar som sköter kommun