Hur uppkommer hjärtslagen
•
Arytmi
Medicinskt granskad
Hjärtrytmproblem, hjärtartymier, uppkommer när de elektriska impulser som styr hjärtslagen inte fungerar som de ska. Rubbningarna kan göra att hjärtat slår snabbare, slår för långsamt, eller slår oregelbundet. Arytmier kan vara alltifrån ofarliga till tecken på allvarlig hjärtsjukdom.
Vad är arytmi?
Arytmier uppstår när det av någon anledning blir elektriskt kaos i hjärtat, så att de elektriska impulser som styr hjärtslagen inte fungerar som de ska.
Hur fungerar normala hjärtslag?
Hjärtat består av fyra rum, två övre som kallas förmak, och två nedre som kallas kammare. Rummen på höger sida pumpar blod till lungorna för påfyllnad av syre, det lilla kretsloppet. När blodet kommer tillbaka från lungorna kommer det till vänster sida, de två rum som pumpar det syresatta blodet ut i kroppen, det stora kretsloppet.
Hjärtrummen fungerar som pumpar, och för att detta ska ske effektivt sker en rytmisk samordning. Vid varje hjärtslag drar först förmaken i
•
Hjärtat
Hjärtat är en ständigt arbetande muskel, som är något större än din knutna hand.
Hjärtats uppgift är att pumpa runt blodet i din kropp. Hjärtat har fyra sammankopplade rum: vänster förmak som mynnar i vänster kammare samt höger förmak som mynnar i höger kammare.
Bildtext: Hjärtat fungerar som en pump med två seriekopplade cylindrar. Med en frekvens av sextio slag per minut drar sig hjärtat samman, och hjärtats vänstra kammare pumpar friskt, syrerikt blod genom artärerna, ådrorna som leder från hjärtat, ut i kroppen.
I vila pumpar hjärtat cirka fem liter blod i minuten till kroppens alla organ och vävnader.
Varje år ska det slå ungefär 30 miljoner gånger, under en livsstid cirka 2,5 miljarder.
Ett friskt hjärta i en vuxen människas kropp väger 300-350 gram.
Efter sammandragningen vidgar sig hjärtat igen och blodet från kroppen återförs till höger förmak och höger kammare via venerna, som leder till hjärtat. Den högra kammaren i hjärtat pumpar därefter b
•
Utredning och behandling av ventrikulära extraslag
Ventrikulära extraslag (VES) är vanligt förekommande i befolkningen och innebär att hjärtats kammarmuskulatur aktiveras tidigare än nästa förväntade sinusutlösta slag. VES har hos många patienter ingen klinisk betydelse, men en del utvecklar nedsatt vänsterkammarfunktion redan vid låg VES-förekomst. Läkemedelsbehandling och/eller ablationsingrepp kan normalisera vänsterkammarfunktionen. De senaste åren har ökad kunskap om extraslagens ursprung bland annat genom EKG och ablationshjälpmedel (till exempel intrakardiellt ultraljud) ökat lyckandefrekvensen, vilket gör ablationsingrepp till ett attraktivt behandlingsalternativ som alternativ till antiarytmika. Syftet med denna artikel är att ge en översiktlig vägledning till handläggning av patienter med VES som sedan kan ligga till grund för diskussion kring behandlingsalternativ.
Mekanism
VES uppstår i regel sekundärt till en av tre mekanismer. Vanligast är triggad eller fokal aktivi