Hur vältar man?
•
Vältning
Vältning är inom jordbearbetning en medveten packning av marken direkt efter sådd eller som del av jordbearbetning. Vältningen trycker ner marken, vilket förbättrar anslutningen mellan frö och markyta. Välten krossar också jordklumpar samt förbättrar vattenhushållningen på fältet.
Vältningen sker med en vält, där flera olika undertyper kan urskiljas:
Vält kallas efter gammalt även trumla, bult eller kornstock. Namnet kornstock kommer av att den främst brukades på kornåkrar, aldrig på rågåkrar.[1] En vält finns avbildad redan i Historia om de nordiska folken men det dröjde till 1700-talet innan den blev vanlig, i vissa landskap dyker välten upp först under 1800-talet. Den bestod ursprungligen av en rund ekstock eller ibland av två bredvid varandra placerade stockar, som på järnaxlar var förbundna med ett ramverk, på vilket man vid behov kunde lägga på stenar som tyngd.[2]
Under slutet av 1800-talet började trävältarna att ersättas av gjutna ringvältar
•
Bloggstatistik
Inom jordbearbetning är vältning en medveten packning av jorden direkt efter sådd. Förutom att krossa jordklumpar, trycks fröet ner i markytan. Det finns olika typer av vältar; det vanligaste i folkmun brukar vara ringvälten, som egentligen heter Cambridgevält. Sedan finns det knastervält, ribbvält (eftervält/harv) och slätvält. Förr i tiden nyttjades uttrycket bult (”att bulta), trumla eller kornstock. Namnet kornstock kommer av att den aldrig användes på rågåkrarna utan endast på kornåkrar. På 1700-talet blev välten ett vanligt jorbruksredskap i många landskap, men det dröjde till 1800-talet innan välten blev vanlig i hela riket. Ursprungligen bestod välten av en rund ekstock, eller flera stockar som satt på järnaxlar ihop med ett ramverk. På ramverket kunde man i sin tur lägga stenar för att tynga ner välten till olika djup, beroende på vad man hade sått. Under slutet av 1800-talet blev det vanligare med gjutna ringvältar och de gamla t
•
Jordkontakt, fukt och solljus – vallens bästa vänner
Vallen är en viktig fodergröda, som ska ligga i flera år. En bra etablering är viktigt för att få en bra avkastning, och Therese Tarler, växtodlingsrådgivare på HIR Skåne, ger sina bästa tips för att lyckas med vallen.
INFÖR
BORGEBY FÄLTDAGAR
Den 29 juni slår Borgeby Fältdagar upp portarna och temat för året är vall.
Första steget är enligt Therese att välja en vallblandning som passar produktionen på gården.
– Har du en intensivare produktion, som exempelvis mjölk, så måste du ha arter som går att skörda tre, fyra eller kanske fem gånger. För du vill ha ett väldigt spätt och fint foder. Har du i stället dikoproduktion eller tar hästhö så kanske du bara tar två skördar