Hur är en lärka
•
Sånglärka
- För andra betydelser, se Lärka (olika betydelser)
Sånglärka (Alauda arvensis) är en fågel i familjen lärkor. Den förekommer i Eurasien och Nordafrika, i öppna landskap och ofta på och kring jordbruksmark. Fågeln livnär sig på insekter och frön. Den är känd för sin sång och har på svenska tidigare ofta benämnts lärka.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Sånglärkan mäter 16–18 centimeter på längden, har ett vingspann på 30–36 centimeter och väger 33–45 gram. Den är på ovansidan gråbrunspräcklig med ljusa fjäderkanter. Halsen och bröstet är vita, med gul anstrykning och täta, svartaktiga fläckar som slutar tvärt mot den ostreckade buken som är vit med svagare gul anstrykning. Ovansidan av vingpennorna är svartaktiga med rödbruna kanter och ovansidan av vingen har en vitaktig bakkant, medan undersidan av vingen är gråvit Stjärten är trefägad: de yttersta pennorna är i olika grad vita, sedan följer svarta pennor medan de mellersta pennparen är brunaktiga.
•
Lärkan drillar in våren
Lärkan eller sånglärkan är en av de första, efterlängtade flyttfåglarna som återvänder till vårt land. De första lärkorna kan observeras redan i början av mars, medan snön ännu ligger kvar på fälten.
Därför vimlar det av lärkor i lokala vårliga ordspråk: "Första lärkan har sju yrväder i stjärten." "Först när lärkan har snöat ner tre gånger blir det vår." "Lärkesång och slädagång trivs inte länge samman." "Lika många gånger som lärkan drillar i mars, får den tiga i april."
Fågeln gör skäl för sitt gamla smeknamn, Himmelslärkan. Sånglärkan stiger sjungande uppåt och på hög höjd förblir den svävande med fladdrande vingar medan sången strömmar fram. Sången kan pågå i en kvart innan lärkan sänker sig ner mot marken.
Sånglärkan trivs på åkrar och öppna områden, där den äter insekter och spindlar, men också frön. Det kan vara svårt att se sånglärkan. Den brungråa skyddsfärgen gör att den smälter in i omgivningen. Sånglärka
•
"Skulle någon finna, var hon [= sånglärkan] om vinter håller sig, vore rätt väl och artigt att med berättelse inkomma till Vetenskaps Akademien. Vi veta ännu inte om hon ligger på sjöbotten eller annorstädes över vintern", undrade Linné.
Idag vet vi att hon befinner sig annorstädes, det vill säga i Västeuropa eller rent av i södra delarna av Sverige under vintern, och hon ligger inte på sjöbotten.
Sånglärka är vår största lärka som känns igen på den mycket ihärdiga sången och hjässfjädrarna som kan resas till en tydlig tofs. Sånglärkan och staren är väl sannolikt vårens första budbärare för gemene man.
Sånglärkor flyttar bort under hela hösten, från september till november, och återkommer som en av de allra första vårfåglarna, de första redan i februari. En del övervintrar dock i södra delarna av Sverige.
Linné skriver mycket om sånglärkan, bland annat detta:
"Är artig både med sitt flygande och sång; på marken sjunger hon ej särdeles, men då hon sjunger rätt