Hur uppkommer ett år
•
Varför varierar klimatet?
Det finns en rad naturliga processer och fenomen som påverkar klimatet på olika tidsskalor. Medan vissa naturliga processer är snabba och kan påverka klimatet från ett år till ett annat, sker andra mycket långsamt och leder till att klimatet påverkas i en viss riktning under miljontals år.
Cykliska variationer över tusentals år
Under de senaste 2,6 miljoner åren – den tid vi kallar kvartärtiden – har klimatet successivt blivit kallare. Detta beror bland annat på att världsdelarnas läge i förhållande till polerna har förskjutits, vilket är en effekt av den ständigt pågående kontinentaldriften. Det har gjort att värmeutbytet från varma till kalla breddgrader blivit allt sämre. Antarktis har till exempel hamnat i ett isolerat läge mitt över sydpolen, något som lett till a
•
Jordens istider
Om ca 20 000 - 40 000 år bildas ett tusen meter tjockt istäcke i den skandinaviska fjällkedjan. Det är starten på en ny istid som kommer att drabba Norden hårt. När istäcket är som störst når det långt ner i Europa. Ovanpå vad som en gång var Stockholm är isen 2,5 kilometer tjock.
Bild: Ittiz
Ungefär så här kommer jorden att se ut om vid nästa istid.
Kalla perioder i vår historia
Hur många istider vi har haft är osäkert, men forskarna anser nu att det är betydligt fler än de fyra som länge varit det vanliga svaret.
Om vi tittar på hur klimatet har varit under de senaste 800 åren så finns det regelbundna toppar med både varmare och kallare väder än vad vi har idag.
Slutet av 1600-talet var en av de kallaste perioderna sedan istiden. Isen omslöt då hela Island och halvvägs till Färöarna.
Mot slutet av 1700-talet var somrarna extremt varma. 1820-1840 var åter en mycket kall period. En ny kallperiod inleddes därtill under 1940-talet, vilket ställde til
•
Tonårshjärnan – mer känsla än förnuft?
Under tonårstiden sker det många förändringar i livet. Alla kommer i puberteten och kroppen förändras mycket. Även hjärnan utvecklas under den här tiden. Med hjälp av avbildningstekniker har forskarna visat att ungdomars hjärnor har områden där nya synapser bildas snabbt och mognar fortare medan det i andra områden bildas färre synapser och nätverk. Hjärnbarken, som består av grå substans, är indelad i lober och mognar från nackloben och framåt. Pannloben som ansvarar för våra mest avancerade kognitiva funktioner, det vill säga planering, förstånd och beslutsfattande, mognar sist och fortsätter utvecklas tills vi är i 25-30 årsåldern.
Känslorna styr
Hjärnbarken är som tjockast hos flickor vid 11 års ålder och hos pojkar vid 12 år. Efter det sker en minskning av den grå substansen medan den vita substansen ökar. Den vita substansen innehåller buntar av nervtrådar som sköter kommunikationen mellan hjärnbarkens nervceller. Den grå substans