Hur urdjur förökar
•
På 1600-talet uppfanns mikroskopet av nederländska optiker. De första mikroskopen hade ett par hundra gångers förstoring. Nu öppnades en ny värld som hittills varit dold. En effekt av detta var att bakterier upptäcktes och dåtidens vetenskapsmän fick därmed bättre förståelse om sjukdomar och deras spridning samt olika former av nedbrytning. En enklare variant av mikroskop kallas lupp. Ett gemensamt ord för organismer som du kan se i mikroskop, är mikroorganismer.
De absolut enklaste och första organismerna på jorden är bakterier och arkebakterier och dessa tillhör varsin domän.
Arkebakterier (domän)
Bild: Jim Peaco / Public Domain
Arkebakterier (Arkeér) tillhör de första organismerna på jorden och är ”hårdingarna” bland jordens organismer. Dessa organismer skulle kanske skulle klara av ett liv på en annan planet. Arkebakterier klarar av att leva i heta källor, inuti is, i extremt salta hav och sura vulkansjöar. Arkebakterier finns också i alla typer av miljöer där ba
•
Protozoer
Protozoer (Protozoa) är ett samlingsnamn för diverse olika encelligaeukaryota organismer, som uppvisar egenskaper som normalt förknippas med djur – exempelvis rörlighet och avsaknad av fotosyntes. Ett äldre namn på protozoer är urdjur eftersom man tidigare ansåg att dessa var de första djuren som uppstod på jorden. Modern forskning har dock visat att protozoerna är en parafyletisk grupp av organismer som inte har så mycket med varandra att göra. Detta innebär bland annat att de äkta djuren är närmare släkt med svampar än vad de är släkt med vissa protozoer.[1] I modern systematik återfinns protozoerna spridda över de eukaryotiska supergrupperna.[1]
Protozoer är mycket vanliga både i akvatiska och terrestra miljöer. Traditionellt delas protozoerna upp i grupper baserade på morfologi – hur de ser ut: ciliater, flagellater och amöbor.[2] Protozoer kännetecknas av att de är heterotrofer, de får sin näring från organiskt material, till skillnad från alger som har
•
Trumpetdjur
Trumpetdjur (Stentor) är ett släkteencelliga organismer som tillhör en stam av urdjur kallad ciliater.
Trumpetdjur hör till några av de största encelliga organismerna, då det finns arter som kan bli upp till två millimeter långa. I utsträckt läge har de en trumpetlikt formad kropp med en krans av cilier runt öppningen. Om de blir störda kan de dra ihop sig till en liten boll.
Trumpetdjur är vanliga i sötvatten och lever ofta många tillsammans, fästade på någon form av underlag. Ibland kan de släppa underlaget och röra sig fritt i vattnet, för att sedan slå sig ner igen på en ny plats. De livnär sig genom att filtrera små näringsrika partiklar ur vattnet.
En del trumpetdjur lever i symbios med mikroskopiska alger och är grönaktiga. Men det finns också trumpetdjur som är blåaktiga eller orangeröda. Dessa äter vanligen alger istället för att leva i symbios med dem.
Fortplantningen styrs som hos många andra urdjur till stor del av temperaturen, vid låga temper